fan jag vill inte bli stor
Varför händer allting nu och så himla plötsligt? Jag klarar inte av det mer nu snart, jag är inte redo! Inte redo för att ta ansvar och sköta allting själv. Inte redo för livet riktigt än helt enkelt! Samtidigt går somliga grejer inte min väg heller, vilket gör det ännu svårare att ta till sig.
Jag tar studenten om 31 dagar. Den 12 juni står vi på trappan. Och that's it. Jag vill inte flytta nu... även om det är nära. Jag vill inte bli lundensare riktigt än. Det känns som om det är massa jag missat, som redan skulle ha varit gjort. Det jag vill göra är att komma tillbaka till torsdagseftermiddagarna vi hade i ettan, estetisk verksamhet på schemat. Eller varför inte till nian, och lite tyska kommunikationer. Hade inte varit fel. Så dum jag känner mig nu, slösa bort det som jag gjorde.
Men. Såhär kan man inte tänka mina vänner, hur skulle världen sett ut då. Ny del av livet innebär nya mål och (samma ständiga) drömmar. Man är faktiskt inte riktigt vuxen förren man har jobb, eller är färdigutbildad. Och det gäller att ta dagen som den kommer och leva i nuet! Dock har ja faktiskt redan satt upp lite mål:
- Fixa pengar till sommaren.
- diet 2v -4kg verkar ganska okej.
- ha ett sjukt bra slut på våren,
för efter våren, då kommer sommaren.
